Ledsen för oplanerad tystnad hela helgen här. Ibland finns det tydligen inte tid att plita ner några rader.

Men om ni tror att det åsamkar er besvär tänk då på vad det gör med mig. Resultatet är en hjärna på overload som snart kommer överhettas och drabbas av konstant härdsmälta om den inte får lätta på trycket.

Listan över tänkbara inlägg är så lång att där finns bloggmaterial för ett par veckor framåt. Helt ohållbart eftersom det dagligdags dyker upp saker i behov av att uppmärksammas så här kommer en nödlösning.

Morgonens reflektioner i korthet:

Finns inte många låtar som känns så malplacerade en måndagsmorgon som The Cures "Friday I'm in love"

Anders i Järfälla tycker att idioter som stormar fotbollsplaner under match borde få vara med på spelarnas träningar och mingla lite som en lösning på huliganism. Jag tycker att Anders måste vara i särklass en av landets mest naiva individer.

Tatueringsfärger har diskuterats i morronsoffan. Tatueringar är ett spännande fenomen. Jag har aldrig sett en snygg arm och tänkt "skulle den inte se ännu bättre ut med en tatuering?" Nej det är sällan en förbättring.

Tyskland avskaffar nu alla kärnkraftverk efter katastrofen i Japan. När drabbades senast Tyskland av jordbävning och tsunami? Alternativ till kärnkraft är jag helt för. Onyanserade beslut fattade pga obefogad rädsla är jag helt emot.

Martin Stenmarck förställer rösten i introt på sin nya singel. Den är märkbart hes och ska antagligen uppfattas som sexig men låter mest onaturlig. Min 5-åriga brorsson med artistdrömmar gör samma sak, försöker låta cool med basröst. Ganska kul och gulligt när han gör det, lite mer märkligt när Martin gör det.

En annan vinkel i ett sådant blogginlägg hade kunnat vara Phoebe i Vänner som låter som bäst när hon sjunger med kraftig förkylning och i ren desperation slickar andras glas i jakt på baciller. Är det det Martin har gjort?

Feminstier rasar över Gillettes guide till mammor som ska lära sina flickor att raka benen. Feminister är roliga på det sätt att de aldrig svåra att få att rasa. Har själv inga åsikter om guiden då jag inte sett den, men stackars de som aldrig får uppleva nyrakade ben mot renbäddade lakan.

Det var skönt att få ur mig. Tack för visat intresse!

Av någon anledning har det blivit socialt accepterat i Sverige att raljera över hur dumma amerikaner är. Man tycker att man på väldigt lösa boliner kan avfärda över 300milj människor.

Man skrattar åt de gatuintervjuer Jay Leno gör i sitt inslag Jay-walk och häpnar över de korkade svar han får. På något vis ifrågasätter man aldrig hur många man frågar innan dessa svar ges eller hur liknande intervjuer skulle låta i Sverige.

Roligast av allt tycker man nästan är att de inte ens vet vad vår huvudstad heter eller knappt vet skillnad på europeiska städer och länder, än mindre vet var de ligger. Att det säger mer om vår obetydelse än deras brist på kunskap blundar man för.

Det faktum att vi pratar om ett land med fler delstater än det finns länder i europa, där inte möjligheten att sätta sig i en bil eller ett plan och på bara några timmar vara i ett helt annat land med en helt annan kultur existerar, det är en liten detalj vi snabbt bortser ifrån.

Hela det här uttrycket för självgodhet kan provocera mig något oerhört eftersom det bygger på precis samma okunskap som man beskyller dem för. Jag har många åsikter om USA, både positiva och negativa och hoppas att mina år där gjort dem relativt nyanserade och åtminstone befogade.

Den slutsatsen jag drar denna morgon är att deras lag om att man får svänga höger även vid rödljus är genial. Tills vi visar samma goda omdöme och inför samma lag anser jag inte oss ha någon rätt att håna och ifrågasätta deras intelligens.

Först när jag susade fram på essingeleden upptäckte jag en lapp som fladdrade under vindrutetorkaren. Det var inte svårt att räkna ut att den var från en granne med vissa betänkligheter om min spontana parkering.

Kul! Stoff till bloggen tänkte jag. Hoppas någon har riktigt gått i taket och skrivit en synnerligen upprörd på gränsen till hysterisk lapp som jag kunde förlöjliga mig över på bästa tänkbara sätt. Arga lappar verkar ju falla många svenskar i smaken, om vi ska döma utifrån Batras framgångar.

Jag såg fram emot att läsa den där lappen hela vägen till jobbet. Försökte urskilja bokstäverna genom pappret men fick bara fram ett ord här och där.

Precis som allt som oftast när förväntningarna sticker iväg uppstod ett anti-klimax när jag väl lyfte på vindrutetorkaren och lösgjorde lappen.

Typiskt min otur att ha helt resonabla och dessutom trevliga grannar.

Kom nyss till jobbet men kan av någon anledning inte få den här låten ur huvudet.

Känner mig smutsig, utpekad, påhoppad och utsatt efter att krypkört bakom denna smått aggressiva bild i en kvart. Lämna mig ifred!

Nu har jag i två dagar passerat Vinsta industriområde. Det är många år sen sist jag satte fot där och ändå vrider sig magen lite på mig när jag kör förbi.

Där jobbade jag en gång i tiden på Walthers gymnasium. Eleverna var trevliga men det är betydligt mer än vad jag kan säga om ägaren herr Walther.

Det var början på bråkiga år då jag vid två tillfällen tvingades ta hjälp av advokater för att förhindra avtalsbrott och få ut rättmätig lön för mitt arbete.

Det finns mycket jag skulle kunna berätta om världens sämsta arbetsgivare Janne Walther men jag nöjer mig med att så här digitalt önska honom alla livets motgångar, samt tacka min lyckliga stjärna för min chef idag.

Hade jag varit en person som bett andra att "sticka och brinna" hade du varit överst på min lista Janne.

Tog bil till jobbet idag och här kommer topp 3 fördelarna jag reflekterade över bakom ratten.

• Köer ökar stressnivån snabbt och effektivt i kroppen. Blodet börjar pumpa och pulsen stiger avsevärt, man kryddar det hela med en lagom dos road-rage och anländer till jobbet mer vaken än sällan skådat en måndagsmorgon.

• Man kan dra upp musiken och tack vare dämpande motorljud och stängda dörrar ta ton och sjunga ut på riktigt. Ska jag nämna två favoritögonblick är nog det första när "In the end" kom på. Den ligger perfekt för mitt tonläge när jag får sjunga den ostört. Det andra måste vara att shakea höfterna till "Waka Waka" strax innan påfarten till 275.

• Den förnämsta av fördelarna är kanske ändå att man blir nästan tacksam att man åker kollektivt dagligdags efter att ha startat dagen på Essinge-leden. Jag sa nästan!

Sjung ut ni också kära läsare! Det rekommenderas en grå måndagsmorgon som denna.

En lunch i förra veckan ägnades åt den till synes outröttliga diskussionen norr eller söder om Stockholm. Det finns ingen i Stockholm som inte har en åsikt och inte känner sig absolut mer hemma på endera sidan.

Lunchen avslutades och vi kom ut på trottaren och upptäckte att solen hade tittat fram under tiden.  Tacksamma på det sättet som enbart svenskar kan bli över 5min sol började det tävlas i superlativ till solens och årstidens hyllningar.

Jag var tvungen att inflika att den verkliga diskussionen borde knappast vara norr eller söder om Stockholm utan snarare norra eller södra halvklotet. Där kan vi väl vara eniga att vi är alla förlorare.