En vanlig morgon vaknar jag och undrar hur i hela friden jag kan vara så här trött och hur ska jag någonsin kunna ta mig ur sängen.

De första stapplande stegen mot duschen är en pina men de sista är så gott som normala. Efter duschen ser prognosen för överlevande av dagen bättre ut och allt eftersom att kläder och smink kommer på plats börjar jag känna mig som människa. Tricket är sen bara att komma ut genom dörren och då går dagen för det mesta av sig själv. I slutet kan jag sen summera det hela i sängen som relativt bra och konstatera att saker oftast blir bättre än vad man tror när man vaknar.

Imorse vaknade jag med den totalt motsatta känslan i kroppen. Jag kände mig utvilad och njöt av att sträcka ut mig under det varma duntäcket och känna den svala friska luften i sovrummet som kommer sig av öppen balkongdörr. Himlen var klarblå och jag kunde knappt tro min tur att det dessutom var fredag. Dansade ut mot duschen och hann både torka av mig, smörja in, borsta tänder och hår innan jag slog mig ner i soffan för dagens första nyhetssändning 06:30.

Jag tittade mig omkring i den nystädade lägenheten och skrev min vana trogen en lista i huvudet över vad som behövde ske under dagen för att allt skulle vara i ordning inför helgen.

Sen kom skiftningen. Insåg att jag missat att tvätta ungefär hälften under gårdagens tvättstugetid. Kunde inte för mitt liv bestämma vilket sko-väder det var och därmed blev det svårt att välja kläder. Efter några turer och allt för många minuter stod jag dock påklädd och lyfte jackan av kroken bara för att snabbt ta ett steg bakåt och med nöd och näppe undvika att få hatthyllan i huvudet.

På hallgolvet var plötsligt kaos med jackor, skor, post, nycklar, scarves och allt annat som hör hallmöbler till. Vägen såg inte lika nyrenoverad och vacker ut som 5 min tidigare och dagen hade gått från harmonisk till turbulent.

Jag röjde snabbt i oredan men missade som konsekvens tunnelbanan och ja ni förstår själva. Hur en dag går från tveksam till bra har jag koll på. Det motsatta känns betydligt mer skrämmande och klockan är bara 8:45. Vad i hela friden ska jag vänta mig?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    Min mor ringde mig upprörd med detta nyhetstips och bad mig blogga. Jag får emellanåt tips liknande detta men skriver helst när jag själv reagerat på något. Kunde inte riktigt blunda för detta dock då idiotin är så hög att jag bara vill skri...

Tidig fredag morgon bär det av med ett gäng kunder och Microsoft till Cannes och rivieran. Ja jag vet att det ösregnar där för tillfället, men det är lite så Universum och jag jobbar. Ber om ursäkt för det alla jag reser med! Sjukt trevligt ska det b...

Tittar ni extra noga när ni ser mig nästa gång, ja ni kanske tom behöver kisa, så kanske ni ser aning till ett färgskifte i mitt hår.   Tanken var att förändringen skulle bli dramatisk och få er alla att vända på huvudet och överösa mig med kompl...

Jag minns vilken chock det var 7 september 2011 när nyheterna kablades ut att Stefan Liv tillsammans med sina lagkamrater omkommit i en flygolycka. Vilken oerhörd tragedi. Trots att jag inte kände Stefan personligen, utan bara likt alla andra som rör...

Kära läsare. 23e Januari antog jag utmaningen att vara med i #blogg100 och skriva ett inlägg om dagen i 100 dagar. Idag 2a maj är utmaningen avklarad och jag skriver mitt 100e inlägg.   Det har varit kul att blåsa liv i den här bloggen igen även ...