Inlägg publicerade under kategorin Film/Musik

Av Gunilla Olsson - 15 maj 2011 10:03

Det har pågått i flera år. Det får räcka nu! Det spelar ingen roll vad min vän K gör med sitt hår. Det finns alltid någon kändis som måste apa efter.


Ni minns hur jag visade hur Danny snott stilen rätt av. 


 



Det var uppenbarligen bara början.


Danmark nöjde sig inte med snodd låt utan sångaren hade även han sneglat på K.


         


Men värst får väl ändå anses vara penntrollen från Irland. Så taskigt att marknadsföra sig som tvillingar och helt utelämna sin bortglömda trillingsyster och inspirationskälla. 


 


Det får räcka nu. Det är K:s tur att stå i rampljuset, inte bara hennes efterapare!

ANNONS
Av Gunilla Olsson - 15 maj 2011 01:28

Lämnade min telefon obevakad på ett bord. Jag borde ha vetat bättre när mina bröder befann sig i närheten. Resultatet blev detta:


Det är min första så kallade "frape". Ett gräsligt ord jag vet, men får använda det i brist på bättre. En väldigt harmlös sådan, så jag tänker inte lägga någon tid på att lokalisera skyldig bror.


Däremot kan jag inte låta bli att fundera över reaktionerna. Snälla rara vänner, det här borde ni väl ändå kunna genomskåda? Nog för att jag höll på Eric ikväll men någon fantast är jag väl knappast. 


Dessutom anser jag mig nog ha bevisat att jag åtminstone är normalbegåvad vid ett antal tillfällen. Det borde medföra att ni förutsätter att jag förstår ett så enkelt koncept som att man inte får rösta på sitt egna land. Skärpning, upp på tå, tagga till, vakna nu. Välj uttryck efter smak. 


Men visst är vi väl glada för Erics skull!?

ANNONS
Av Gunilla Olsson - 14 maj 2011 16:55

Den går på 4an just i detta nu och jag vet att jag har sett den. Jag vet att jag har sett den mer än en gång. Jag såg den en första gång och fascinerades över hur icke-minnesvärd den var. Jag tror att jag redan på väg ut ur salongen helt hade glömt vad den handlade om.


Det var anledningen till att jag såg om den. Det kändes som att jag de facto aldrig hade sett den. Det kändes så overkligt att jag var tvungen att försöka igen. Jag har ett rätt bra minne och särskilt bildminne men att se den igen var att se den för första gången.


Sen dess har jag sett den flimra förbi i TV-tablån ett antal gånger. Säkert sett en halvtimme där och en halvtimme här då och då. Men skulle du fråga mig kan jag fortfarande inte för mitt liv återge vad den handlar om.


Finns det ett pris för världens plattaste och mest obemärkta filmupplevelse så tycker jag att den borde vinna. Det skulle ju dock kräva att någon minns den väl nog för att nominera den. Det är nog där hela konceptet faller. 

Av Gunilla Olsson - 10 maj 2011 19:46

Jag såg inte "Kvällen är din" som hade premiär i helgen. Mysig svensk tv-underhållning är inte riktigt min grej så jag undviker körslaget,sommarkrysset, minuten, lets dance och dylikt. 


Showen har ju dock marknadsförts rätt tokhårt och det är svårt att undvika att få viss inblick oavsett. Vad jag förstår av en artikel i aftonbladet fick en 10-årig tjej träffa sin idol Justin Bieber. Artikeln handlar inte om deras möte utan det faktum att Bieber sen twittrade om det. Folk twittrar ju om att de ska borsta tänderna så varför inte detta. Men det här citatet tar väl ändå priset.


 


Jag vill att ni smakar på orden "världens största manliga popstjärna" en gång till. Om vi blundar för det faktum att Bieber är en pojke, en snorvalp så är det väl ändå häpnadsväckande.


Låt mig se om jag har förstått det här rätt. Erik Sidung tar alltså Michael Jackson, Justin Timberlake, Robbie Williams, Usher osv osv i beaktande och titulerar sen Bieber som den störste av dem alla? Jag vill bara gråta!

Av Gunilla Olsson - 28 april 2011 08:31

Jag har ägnat min pendeltid den här veckan åt att se de första avsnitten av Nittileaks. Det var trots allt det årtiondet då jag så smått började komma till medvetande om film, musik, politik och allt annat som hör livet till.


De första avsnitten har roat mig trots viss ojämn kvalitet. Skrattade högt igår på tunnelbanan åt detta klassiska klipp.



Jag är oerhört förtjust i Calle Bildt vanligtvis men här får han inte riktigt godkänt. Detta till trots så är han långt ifrån värst. Allvarligt talat Birgit Friggebo!


Av Gunilla Olsson - 26 april 2011 14:33

Blev några minuter sen till jobbet i morse eftersom jag skulle släppa in sotaren. Är det bara jag som blir lite barnsligt glad när han ska komma?


Först när jag får lapp om det måste jag först ta en mikrosekund och påminna mig själv om att det faktiskt finns något som heter sotare. Det är lätt att glömma bort mellan varven. Men när väl pusselbiten fallit på plats blir jag alltid lite glad.


Minns från när jag var liten och sotaren kom. Det kändes alltid lite spännande. Jag tänkte mig honom som lite av en rebell. Någon som vågade vara busigt smutsig. Jag såg framför mig Dick van Dyke som dansade över hustaken i Mary Poppins.


Vad en sotare roar sig med i min lägenhet har jag ingen aning om. Läser min dagbok, solar på min balkong, provar mina kläder eller tar ett bad kanske. Jag har inte ens en vettig köksfläkt för honom att ägna sig åt så på något sätt måste han ju döda tiden.


Han stod utanför porten idag, en högst vanlig kille i min egen ålder. Lite skäggväxt och ett artigt leende utan tillstymmelse till att vilja brista ut i sång. Det spelar ingen roll. När jag nu sitter på jobbet och funderar på vad som försigår hemma i min lägenhet är det något i den här stilen jag ser framför mig.




Av Gunilla Olsson - 21 april 2011 09:58

Min vän M introducerade mig för ett antal år sen för Michael Bublés fantastiska stämma. Jag blev snabbt rätt såld och när han sen släppte denna fantastiska låt blev den min ringsignal.



Jag har nog haft den i några år nu och den känns absolut som min. Jag upptäcker dock att jag har svårt att njuta av låten de gånger den dyker upp i någon ipod eller spotifylista. Istället för att tycka att den är fantastisk som den ju är så blir jag stressad. Jag vet att det inte ringer men har ändå svårt att försvinna i låten.


Det börjar kanske helt enkelt bli dags att byta signal innan låten för alltid förstörs för mig. Det är nu ni kommer in i bilden kära läsare. Vad har ni för förslag? Vill att det ska vara en låt som kan kännas lite som min temalåt men som jag inte kommer att sakna att kunna lyssna på. Ser fram emot era inputs!


Av Gunilla Olsson - 25 mars 2011 18:42

Jag har ett piano stående som jag väldigt gärna skulle vilja få upp 7tr till min lägenhet. Jag förstår att det dock inte kommer att hända. När jag ser detta klipp tänker jag att det kanske är lika väl.



Dessvärre både spelar och sjunger han bättre än mig.

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se