Inlägg publicerade under kategorin Film/Musik

Av Gunilla Olsson - 18 juli 2011 21:35

Efter några regniga hemmakvällar har jag åter bekantat mig med Tom Cruise tidigare dar. Top Gun i all ära men hur bra är inte Cocktail? 


Jag gillar film och går gärna på bio. Jag har studerat filmanalys och anser nog att min smak är rätt förfinad. Trots detta är jag så oerhört svag för 80-tals filmer. Det är så mycket som har blivit bättre i konsten att göra film men ändå finns det något så tilltalande över dessa lite sämre men ack så fantastiska filmer. 


Jag har redan hyllat Dirty Dancing och nu Cocktail men låt oss inte glömma, Can't buy me love, Somekind of wonderful, Footloose, Flashdance och så många fler.


Enkel dramaturgi, oförglömliga oneliners och helt lagom okomplicerad handling gör att jag kan se dem otaliga gånger. Jag saknar filmer som de gjordes förr.

ANNONS
Av Gunilla Olsson - 13 juli 2011 15:44

Jag, några syskon och syskonbarn såg vid midnatt den sista Harry Potter filmen. Vi såg alla fram emot att avsluta vad man påbörjade för så många år sen och att få säga hejdå till Harry.


Det är trots allt en väldigt bra berättelse som framförallt i böckerna imponerar. För mig stannar det sen liksom där. Jag kan gilla något utan att göra det till något varken mer eller mindre än så. Silly me, jag trodde de flesta människorna behärskade det.


Jag ställer mig helt oförstående, men kan ändå le överseende åt de som kommer till bion i full mundering. Jag kan hånfullt skratta tillsammans med mina syskon åt att samma människor tjuter som besatta under väl valda tillfällen i filmen, samtidigt som jag roas lite av deras entusiasm. Men när de efter filmen sitter utspridda på golvet i hysterisk gråt över att deras liv nu tydligen är över, ungefär då tar mitt tålamod slut.


Vilka är dessa människor? Var gör de alla de dagar då det inte är Harry Potter premiär? Hur ser en vanlig dag i deras liv och huvud ut? Jag skulle så väldigt gärna vilja veta.

ANNONS
Av Gunilla Olsson - 11 juli 2011 14:46

Jag måste erkänna att jag mottog nyheten med glädje. Jag ser fram emot att se ännu en fashionista växa upp genom paparazzifotografernas teleobjektiv. Och vem är bättre lämpad att fostra en fashionista än självaste Victoria Beckham?


Sen som grädde på moset meddelas också namnet nästan omgående.


 

Det kan väl inte bara vara jag som direkt kommer att tänka på detta klassiska klipp? Jag har försökt få min bror M med fru att fortsätta sin streak på 4 döttrar med 2 till för att sen avsluta med en liten kille och döpa honom till 7an eller åtminstone Seven.


Nu var det Becks som tog det, och ja siffran känns väl i rättvisans namn lite som hans.



Av Gunilla Olsson - 6 juli 2011 12:05

 


Vad säger det om mig som person att när någon säger "din låt" så tänker jag "Får man ta hunden med sig in i himlen"?


Lite lustigt val av en icke-hund-människa som mig själv. Men det går inte att förneka. Det är trots allt min låt.

 



Och för er som undrar, Ja, ibland har jag och min vän K mer spännande SMS-konversationer än så här. Det händer, men inte så ofta.

Av Gunilla Olsson - 30 juni 2011 16:28

Det här måste väl anses vara den snällaste överträdelse bad boy Charlie Sheen någonsin gjort sig skyldig till.


  


Jag har sett och skrattat åt filmen otaliga gånger utan att misstänka allra minsta fult spel. Måste vara för att du är en så fantastisk skådespelare och dolde det så väl Sheen!


Den här artikeln fick mig nog att skratta mer än filmen någonsin lyckats med dock. Var rollen verkligen så krävande Sheen? Och inte ens en Oscar fick du för besväret!

Av Gunilla Olsson - 30 juni 2011 16:10

Det finns inget som får människor att framstå som så småsinta, bittra och missunsamma som när de kritiserar kollegors och branschfolks prestationer.


Sist att sälla sig till den skaran idag är Tv3:s nya jury till programmet True Talent som har premiär i höst.


 

Naturligtvis är det Idol de ska distansera sig från, detta Idol som bjuder på sån fulkultur i jämförelse med den finkultur de tänker bidra med till TV-rutan.


Deras gliringar till kollegorna och konkurrenterna är alla pinsamma, men Körbergs uttalande skrattade jag nästan mest åt.


 


Kom ner från dina höga hästar nu Tommy! För det första är du numera kollega med ett av dina så kallade "narcisstiska stolpskott". För det andra finns det på de kommersiella kanalerna inget som heter ful- eller fin-tv, det finns bara tittarsiffror. Ska du nu ge dig in i den branschen får du nog försöka sluta distansera dig från det faktumet.


Jag förstår att det känns jobbigt att du nu tillhör samma skara som Laila Bagge o co, men det är inte mycket att göra åt. Att kritisera deras format har du nog rätt att göra först efter 5 framgångsrika säsonger eller så.


Av Gunilla Olsson - 23 juni 2011 08:02

Få band klarar att fylla en stadio. De som gör det är jättar som U2, Bruce Springsteen och dess gelikar. De som redan för 20år sen kunde fylla samma stadio.


Det var riktigt häftigt att igår se Foo Fighter göra det med bravur. Vilken grymt härlig konsertkväll med ett av de tightaste banden jag någonsin sett. Ni som varit på en liknande konsert vet att det inte går att beskriva, det måste upplevas. Dave Grohl måste upplevas.


Inte ens trafikverket och turistnäringen kunde förstöra vårt goda humör trots stora gemensamma ansträngningar. Det är hedervärt att trafikverket, i ett försök att stötta turistnäringen, ställer upp med att stänga av varenda tunnel, led, gränd och passage ut från stan.


Ett tag trodde jag mycket riktigt att ta in på hotell skulle visa sig vara enda alternativet men svåger C lyckades hitta en springa och tränga oss igenom söderut.  


Tänk er denna live!





Av Gunilla Olsson - 21 juni 2011 11:17

När jag hörde att Foo Fighters skulle komma till Sverige blev jag med ens nostalgisk och funderade på om jag inte var tvungen att gå.


Jag minns inte vad jag egentligen baserade mitt beslut på men biljett införskaffades helt enkelt inte.


Jag blev lite avis då jag hörde andra smida planer inför kvällen, statusuppdateringar på Facebook påminde om vänner som skulle se dem i Köpenhamn. Jag kände mig dum som inte tagit chansen.


Nu visar det sig dock att det var inget annat än ett genidrag från min sida.


När jobbet kastar biljetter efter en och dessutom tigger och ber att man lämnar jobbet lite tidigt för en posh middag så får man helt enkelt ställa upp.


Nu framstår jag som den samarbetsvilliga och flexibla medarbetaren samtidigt som jag kan bjuda mig och svåger C på en grym kväll. Känner mig som en vinnare!


En gammal goding från den tiden då jag typ senast lyssnade på Foo Fighters


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se