Inlägg publicerade under kategorin Film/Musik

Av Gunilla Olsson - 29 augusti 2011 11:30

Vinnaren i gen-lotteriet 2012 är...


 


Världens häftigaste power-couple ska bli en power-trio.


Jag får erkänna att jag älskar deras barn redan!

ANNONS
Av Gunilla Olsson - 24 augusti 2011 12:14

Jag ber om ursäkt till känsliga läsare. Jag kommer att i detta inlägg låta extremt gammal. Jag är hemskt ledsen för om detta skrämmer er och får er att ifrågasätta er egna ålder och alltmer tilltagande skröplighet. Det är en verklighet vi alla får hitta sätt att förhålla oss till.


En gång i tiden älskade jag denna låt och kunde helt sympatisera med dess text. Ja jag vet att det inte är originalet men det är den här versionen jag menar.



Den fanns med på ett (håll i er nu) blandband min vän L eller för er som föredrar F gjorde till mig och skickade (nästa skräll) brevledes till mig på andra sidan Atlanten 1995.


Han var snäll och gjorde det med jämna mellanrum för att jag skulle få höra vad som spelades för musik hemma men också för att dela sin favoritmusik med mig. Jag lyssnade sönder de där banden. Jag lyssnade sönder den där låten.


Inget år har brev betytt så mycket för mig som de gjorde 95/96 då jag bodde så långt bort från mitt verkliga liv. Det var en tid då brev och blandband var det man hänvisades till för att överbrygga avstånd.


Nu är jag tacksam varje dag jag kommer hem och det är tomt på golvet innanför dörren. Det innebär färre räkningar att betala. Men ibland ligger där något färgglatt och oj vad glad man blir då.


 

Igårkväll var det detta vykort som gjorde mig alldeles lycklig när jag öppnade dörren. Antagligen borde jag börja skicka vykort till folk. Eller är det bara jag som fortfarande är kvar i 95/96 på något plan?


ANNONS
Av Gunilla Olsson - 24 augusti 2011 08:20

Ikväll händer det, nu ska filmen äntligen ses. Dessutom i sällskap med vän P. Känner mig väldigt laddad.


 

Ni som redan sett filmen, känn er fria att peppa mig ytterligare med era lovord. Ni som också sett den men var mindre imponerande, inget gnäll nu! Förstör inte min dag med sådant.


Nu när jag frikostigt givit er detaljplanen för kvällen förväntar jag mig minst en stalker på plats. Vore en sorglig blogg om inte åtminstone en sådan kunde uppbådas.  

Av Gunilla Olsson - 23 augusti 2011 19:45

Jag försöker att stödja svensk film. Den har blivit oändligt mycket bättre och ibland hittar man helt klart något som berör i det enkla och ofta avskalade berättandet.


Men när Metro presenterar "Höstens svenska filmpremiärer" och "Svensson, Svensson- i nöd och lust" samt "The-Stig-Helmer story" finns med i line-upen blir jag bara så tom och dyster.

Av Gunilla Olsson - 22 augusti 2011 07:26

Hur skönt det än är att vara ledig så har jag faktiskt längtat lite efter att starta upp Q3.


Några affärer har trillat in under sommaren som jag väntar på att prisas av chefen över. Dessutom har jag en alldeles brilliant idé om jag får säga det själv och har varit otålig att bolla den med honom. På det stora hela låter väl det som ingredienser till en lyckad första dag på jobbet?


Men det blir en dag hemma idag istället. Har varit sänkt större delen av förra veckan och är visserligen tio resor bättre idag äntligen men behöver en dag till för att hitta formen. 


Har ni filmtips att fördriva tiden med?

Av Gunilla Olsson - 30 juli 2011 10:22

Den här sången ska fungera som mitt tema och inspiration för mina 3 semesterveckor.



Det börjar sådär. Jag måste bara städa hela lägenheten här hemma, köpa 2 födelsedagspresenter till några småtjejer, köpa dammsugarpåsar, betala räkningar och åka förbi Haninge med en bil.


Men sen hoppas jag på att låtens attityd ska smitta av sig! Önska mig lycka till. Känner jag mig själv kan det behövas.

Av Gunilla Olsson - 28 juli 2011 14:30

Lillasyster U utnyttjade igår det faktum att jag lyxat till det med att jobba hemifrån en dag. Hon och lilla prins Charles hade varit i stan och efter en titt på klockan insåg hon att hon inte skulle hinna hem.


Hon är lite smidig så hon fick det att framstå som att hon ville äta lunch med mig. Svägerska J kunde bjudas över också. Men innan planerna spikades var hon ändå tvungen att fråga om jag verkligen hade kanal 11.


Lunch blev det, trevligt samtal dessutom men strax efter 14 åkte svägerska J och kanal 11 slogs på. I 2 timmar satt sen lillasyster U som klistrad och följde den stiliga Brads jakt på den perfekta hustrun i Bachelor. Hon gav mig nödvändig bakgrundsinfo för att jag med samma passion som hon skulle kunna störa mig på Michelle och hennes alla manipulativa knep.


Jag tyckte där och då att lillasyster U var mer galen än vanligt. Såhär ett dygn senare önskar jag att jag var hemma och kunde se om Brad inte en gång för alla skulle genomskåda Michelle trots allt.


Av Gunilla Olsson - 26 juli 2011 08:05

Jag vet inte mycket om hur man gör radio. Är det producenten kanske som gör spellistan? Vem det än är så utmärker sig den sommarvikarien på Mix Megapol.


Likt alla andra radio DJs numera så spelar han Robyn, Bruno Mars, Veronica Maggio och September någonstans mellan 07:00 och 08:00. De ska ha med minst en låt var just den timmen. Jag lyssnar sällan på radio annat än just den timmen. Kan vara så att de figurerar varje timme men jag nöjer mig med att påstå 07:00-08:00 så säger jag inte för mycket.


Det var ju inte allt för spännande fakta, men det som skiljer denna DJ är att han någonstans i mixen samma timme alltid på något magiskt vänster lyckas få med The Sign med Ace of Base.


Detta får mig att misstänka att min bror M extraknäcker bakom spakarna. Vem annars i hela världen är så förtjust i denna låt att de anser att den bör spelas dagligdags?


Min egna relation till låten, förutom det faktum att jag många gånger skrattat åt Ms förkärlek för den är relativt sval. De var som störst då jag var utbytesstudent i Kalifornien. Jag var på den tiden alldeles för cool för att vilja förknippas med pop. Istället lyssnade jag på den långt mycket mer creddiga grungen, alternativ rock eller britpop. Att vara på USAs västkust introducerade mig dessutom till Hip Hopen på riktigt. Nej Ace of Base fick inte plats i den image jag odlade av mig själv.


Det hindrade inte mina amerikanska vänner att ha hejdlöst roligt åt att de tillsammans med ABBA var den enda svenska gruppen de kände till. Därav blev det en vana att varje tillställning vi befann oss på med dans så dedikerades alltid The Sign och Dancing Queen i högtalarna till "the Swedish girl in the house."


Bror M, nästa gång du extraknäcker på Mix Megapol, eller ringer in och önskar. Be dem då dedikera den till mig "for old times sake". Mitt 32-åriga jag är redan långt mycket mindre creddig så jag har inget att förlora,


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se