Inlägg publicerade under kategorin Mat

Av Gunilla Olsson - 6 juli 2011 18:43

Efter att ha slötittat på otaliga säsonger av Hell's Kitchen, Top Chef, MasterChef, Kniven mot strupen och andra liknande program drar jag denna slutsats.


Kockar måste vara världens mest aggressiva, egocentriska, vulgära och otrevliga yrkesgrupp. Ja jag vet att det är TV, att det är klippt och vinklat men det finns något mycket osympatiskt över så många av deltagarna att slutsatsen ändå måste dras. 


Jag älskar att laga mat men tack och lov att jag inte valde det som karriär. 

Av Gunilla Olsson - 2 juli 2011 21:47

Ett snart 2-årigt barn som i poolen leker att lastbilen blir matad och säger "mmm jättegott" är antagligen precis så hungrigt som man misstänker.


När sen samma barn väljer att lämna den svalkande poolen och i ren desperation sätter i sig en halv vinbärsbuske med halvmogna bär behöver man inte längre tveka.


En liten stund känner man sig dum och otillräcklig när fiskpinnarna tar lite för lång stund. Sympatiserar med barnet och klandrar sin egna ovilja att lämna solen.


Det är först när barnet efter en rågad tallrik pasta med fiskpinnar börjar leka med energin av en duracell-kanin som man inser att det kanske inte var så dumt att hålla honom på svältkost trots allt. 

Elementp
Av Gunilla Olsson - 1 juli 2011 11:56

Igår tog jag och min vän M vara på dagens sista soltimmar genom att sätta oss på en uteservering på Kungsholmen.


En del av det roliga med att gå ut är ju att det alltid är betydligt mer dramatik vid borden runtomkring. Så även denna gång.


Sällskapet brevid oss bestod av 2 riktiga stekare och deras sällskap. Det framgick inte riktigt om det var flickvänner eller mer av en avslappnad dejt. Oavsett vilket så verkade de ha en trevlig middag. Tills att notan kom in.


En av killarna gjorde mycket tydligt att han tänkte ta hand om hela. Han behövde inget säga. Hans kroppspråk när han tog notan ur servitrisens hand och sen la fram sitt kort tillgängligt på bordets kant i väntan på att hon skulle komma tillbaks med en handportal gjorde det hela tydligt nog. Så tydligt att det inte gick att låta bli att uppfatta det även vid bordet brevid.


Han såg mycket nöjd ut med sig själv där han satt i solen. Vad han kanske hade märkt om han inte var för upptagen med sin egna generositet är att hans sällskap betydligt mer diskret gjorde sig redo även hon. Hon fipplade med ett läppglans i handväskan och kunde samtidigt obemärkt få fram sitt kort.


När servitrisen väl kom tillbaks och killen snabbare än Lucky Luke lyfte sitt kort blev han mer än förvånad då hans sällskap trots detta hann fram med sitt först.


I rättvisans namn ska påpekas att hon satt närmre servitrisen. Resultatet blev ett föga smickrande tjafs kring bordet som slutade med att tjejen puttade servitrisen utom räckhåll för killen med kortet som brände i handen och servitrisen tvingades istället använda hennes.


Tjejen såg mer än nöjd ut när hon tryckte in sin kod och godkände beloppet. Killen såg ofantligt tillintetgjord ut och sköt blickar som kunde döda.


Jag kunde inte låta bli att tycka lite synd om honom. Det var uppenbart att det var mer än hans manlighet klarade av. Jag övervägde till och med att erbjuda honom att ta vår nota istället. Den var inte tillnärmelsevis lika stor och prestigefull men kunde åtminstone ha givit lite upprättelse.



Av Gunilla Olsson - 29 juni 2011 08:18

Dags för lunch och jag är inte helt missnöjd med att jag tvingade mig själv att laga mat igår och fick ihop en lovande matlåda.


När jag inte känner för matlagning tar jag oftast till detta säkra kort.


  

Det tar max 10min att förbereda innan det sköter sig själv i ugnen.


Utöver att vara min nödlösning när lusten tryter är det också en av mina absoluta favoriträtter. Med valfri kall sås är det svårslaget så här års. Särskilt när grönsaksdisken nu dignar med primörer. Morötterna jag köpte i knippe var mjuka och sköra redan innan tillagning.


Jag vet att vi alla har nödlösningar att ta fram de dagarna vi inte orkar men jag föreslår att man hittar en nödlösning som också är en favorit.


Visst är det väl ändå så att de dagarna vi minst orkar att laga mat är de dagarna vi är mest förtjänta av en god måltid. Smaklig lunch kära läsare!

Av Gunilla Olsson - 28 juni 2011 12:02


Efter en artikel om att Iran ska skicka en apa upp i rymden urartade diskussionen aningen i Aftonbladets kommentatorsfält och kom att handla om djurrätt i största allmänhet.


Det här inlägget skrattade jag gott åt. Det är humor på alla sätt och vis.


Först att han slänger sig med vegansk terminologi, "vegan av femte graden" Jag har desperat googlat efter en uppställning av de olika graderna utan att lyckas.


Sen att han inte äter något som avger en skugga. Beror inte det helt på var belysningen kommer ifrån. Kan inte allt ätbart avge en skugga? Fallfrukt ger väl skugga när solen står lågt? Potatis växer ju under marken så det kanske går bra, men när man grävt upp den kan ju även den avge skugga.


Är det fritt fram att äta allt när det är mörkt och inget skuggar alls?


Man måste ändå ge de goda veganerna stilpoäng för kreativitet.    

Av Gunilla Olsson - 27 juni 2011 09:00

Jag kommer på mig själv med att ha blivit relativt bortskämd under mina år i Stockholm. Jag har börjat förvänta mig att saker ska finnas tillgängliga och fungera på samma sätt som i storstaden även när jag är "ute i landet".


Jag antar att det är naturligt. Jag upplevde detsamma när jag kom hem från New York. Plötsligt förstod jag inte hur jag skulle leva mitt liv i en stad där jag inte kunde gå och handla mat 03:27 på natten om jag behövde pluggpaus just då. På något vis vande jag ju mig av med det tillslut och nu klarar att genomföra matinköp under butikernas öppettider även om jag anser de vara väl snålt tilltagna.


Jag blev i helgen påmind igen när jag på besök i Nyköpings ICA-Maxi mest upplevde butiken som en ICA-nära butik. Mitt hjärta ömkade över Nyköpingsbornas begränsade tillgång till utbud.


Med detta sagt måste jag dock påstå att det finns en sak vi lever i total avsaknad av i Stockholm. Där utbudet är så under all kritik att det knappt kan anses existera. Ja stundtals kan jag inte beskriva det med ett annat ord än misär. Prdukten jag talar om är naturligtvis pizza. Det går inte att äta en vettig pizza i Stockholm och framförallt finns inte en duglig kebabpizza.


  


Så ska en sådan se ut. Det är ett måste när jag eller någon annan i familjen besöker vår gamla hemstad Jönköping att äta en sådan.


Igår levererades till och med en kebabpizza och en kebabrulle hem till de yngre syskon. Förstår ni desperationen som råder i huvudstaden när man frivilligt hellre äter en pizza som färdats 4h i bil än nöjer sig med lokala alternativ?


Mänskligheten har lyckats med månlandningar men det kvarstår att lära Stockholms pizzabagare att kött är godare hackat än malet och pressat och att deras blaskiga röda och vita sås blir godare om de blandar dem från början.  





Av Gunilla Olsson - 24 juni 2011 09:30

Ha en härlig Midsommar kära läsare. Jag åker till Jönköping om några timmar på snabbvisit. Där väntar sill, jordgubbar, vänner och annat som hör midsommar till.


Jag hoppas ni har hänsyn för att jag då jag lämnar storstaden inte kan styra över uppkoppling osv. Ni vet hur det är ute i landet, det krävs så långa kablar dit.


Vi får se när vi hörs helt enkelt!

Av Gunilla Olsson - 22 juni 2011 09:00

När man efter att ha väntat ut en regnskur med en sushi och goda vännen A strosar Götgatsbacken ner mot Medborgarplatsen kan man se än det ena och än det andra.


Först kanske stans last standing cowboy skrittar förbi.


  


Och som vore det inte nog kanske man sen möter ingen mindre än Mats Egnell.


 


Eventuellt var det några fler som vände sig om efter hästmannen och några mindre som förstod att vända sig om efter den mycket begåvade innebandyspelaren.


Själv uppskattade jag mötet med bägge denna tisdagskväll.

Skapa flashcards