"Det är så konstigt med mig. Jag KAN så mycket. Jag kan nästan allting!" det upprepade Lotta på Bråkmakargatan gång på gång från scenen på Stadsteatern ikväll. Varje gång skrattade vi vuxna till över den naiva proklamationen. Barnen såg henne nog mest få rätt, då hon både kunde cykla och fixa julgran när det väl kom till kritan. 

Vad jag ibland kan avundas det där barnsliga självförtroendet. Vad mycket mer vi skulle upptäcka att vi kunde om inte självtvivel satte käppar i hjulet innan vi ens försökte.

Pippi presenterar en liknande tanke när Tommy och Annika frågar henne varför i hela friden hon önskar sig en trumpet.

-Kan du ens spela trumpet Pippi?

-Hur ska jag veta det, jag har ju inte ens en trumpet. Att spela trumpet utan en trumpet är det svåraste som finns. 

Själv har jag haft en dag på jobbet fullt av självtvivel då jag förberett mig för en presentation imorgon, osäker både på vad som förväntas, om de data jag valt ut är de mest relevanta och framförallt om mina slutsatser är de korrekta. Jag märker att kollegor svettas med samma frågeställningar, men man är ändå ensam i sitt självtvivel. Jag har hela dagen känt mig tämligen övertygad om att jag inte kan spela trumpet trots att jag aldrig ens försökt.

Men sen plötsligt nu ikväll fick jag ett telefonsamtal från en pojke som fyller 8 år idag. Han ringde och gav mig ett hedersuppdrag så fint att jag fick en tår i ögat. Hans barnsliga tilltro till mig räckte för att putta undan mitt vuxna tvivel och låta mig avsluta dagen med ett leende. Tack för det!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    Min mor ringde mig upprörd med detta nyhetstips och bad mig blogga. Jag får emellanåt tips liknande detta men skriver helst när jag själv reagerat på något. Kunde inte riktigt blunda för detta dock då idiotin är så hög att jag bara vill skri...

Tidig fredag morgon bär det av med ett gäng kunder och Microsoft till Cannes och rivieran. Ja jag vet att det ösregnar där för tillfället, men det är lite så Universum och jag jobbar. Ber om ursäkt för det alla jag reser med! Sjukt trevligt ska det b...

Tittar ni extra noga när ni ser mig nästa gång, ja ni kanske tom behöver kisa, så kanske ni ser aning till ett färgskifte i mitt hår.   Tanken var att förändringen skulle bli dramatisk och få er alla att vända på huvudet och överösa mig med kompl...

Jag minns vilken chock det var 7 september 2011 när nyheterna kablades ut att Stefan Liv tillsammans med sina lagkamrater omkommit i en flygolycka. Vilken oerhörd tragedi. Trots att jag inte kände Stefan personligen, utan bara likt alla andra som rör...

Kära läsare. 23e Januari antog jag utmaningen att vara med i #blogg100 och skriva ett inlägg om dagen i 100 dagar. Idag 2a maj är utmaningen avklarad och jag skriver mitt 100e inlägg.   Det har varit kul att blåsa liv i den här bloggen igen även ...