Direktlänk till inlägg 19 januari 2012

Villkorad svensk tolerans

Av Gunilla Olsson - 19 januari 2012 13:10

Jag förundras ibland över det land vi lever i. Det är ett fantastiskt land på många sätt och vis men emellanåt påminns jag om den illusion av takhöjd, tolerans och frihet som här råder.


Vi är så stolta över vårt sekualiserade rike och fnissar åt jänkare som tackar Gud när de vinner en Oscar eller en sydeuropeé som faller på knä och gör korstecknet då han precis avgjort ett derby.


Vi talar högt och lågt om liberalism, om människans rätt att välja sin egna lycka och förståelse och acceptans för allas val. Ja allas utan de vi fnissar åt vill säga. I vårt lilla lilla hörn av världen har vi lyckats övertyga oss själva och varandra att vi är lite smartare och lite mer välutvecklade som lämnat Gud bakom oss. På så sätt har vi intalat oss själva att vi är mer upplysta än de "ignoranta" 80% som uttalat tror på Gud världen om. Det är ett förmätet ställningstagande så det förslår.


Jag är själv relativt hårdhudad och min Gudstro har aldrig behövt andras erkännande, men jag undrar när respekt, acceptans och tolerans ska omfatta inte bara de som tävlar i att distansera sig mest från Bibeln utan även oss som väljer att hålla oss nära den.


Om det mot förmodan finns läsare här som inte vet vem jag är så är jag förutom politiskt intresserad, road av livet i allmänhet och en åsiktsmaskin dessutom mormon.


Jag läste i veckan Svante Lidéns "artikel" om den kyrka jag kallar min och häpnade över tonen däri. Har du inte läst den finns den här. Sällan svarar jag journalister, det är mer min rättshaverist till bror R som tar sig tid för sånt. Jag muttrar här i bloggen eller ringer någon för att ventilera med. Men den här gången kunde jag inte låta bli. Jag tänkte bjuda er på min och Svantes korrespondens i ämnet. (Bilderna syns otydligt och är mest för autencitet. Ni hittar mailen längst ner)


       


Ja Svante får nog anses passa in i den svenska normen betydligt bättre än vad jag gör, men om det är han som ska vara den svenska normen får vi nog inse att takhöjden är just bara en illusion och inget annat.  



17 jan 2012 kl. 11.50 skrev Olsson, Gunilla:


Jag vet inte riktigt om det är tänkt som en seriös artikel eller vad syftet med din text är. Men nedvärderande uttryck som

”väloljad käft”

”chockbeskedet”

”tunga puckar”

”bibliska kändisarna”

”gick åt pipan”

”slaktade”

”ärkekonservativa stofiler”

”drillas i olika språk”

 (för att ge några få exempel) gör att texten inte känns annat än förlöjligande och sensationslysten.

Jag tänker inte ödsla varken min eller din tid med att börja rätta alla de felaktigheter den innehåller, men av ren nyfikenhet skulle jag gärna få svar på en fråga. Vad har vi mormoner gjort för att förtjäna en sådan förenklande raljerande och respektlös text?

Om den på fullt allvar är tänkt att tillföra  något i den politiska debatten kring USAs presidentval så antar jag att jag imorgon hittar en liknande text om övriga kandidaters religioner och trosuppfattningar. Tro mig, det går att förenkla, håna och göra sig lustig över det mesta. Eller så kan man inse att det är ens egen okunskap som leder till brist på förståelse.

Mvh Gunilla

 

From: Svante Lidén [mailto:svante.liden@aftonbladet.se] 
Sent: den 17 januari 2012 13:30
To: Olsson, Gunilla
Subject: Re: Så skapades kyrkan bakom Mitt Romney


Tack för mejl.

Mormonerna har inte gjort mig någonting. 

Däremot kan jag inte påstå att jag delar världsuppfattningen, synen på samhället eller på tillvaron i stort.

I mina ögon är Mitt Romney i första hand, eller ens i någon hand mormon. I mina ögon är han en ärkekonservativ karriärist och en ohämmad vindflöjel som säger vad som passar för att han ska få komma till makten.

Den mannen har ju bytt åsikt nästan lika ofta som jag byter strumpor – vilket jag för övrigt gör dagligen. Sen får han tro på vad han vill.

Du ger exempel på en del uttryck som du finner nedvärderande.

Jag håller inte med dig. Men jag kan inte hindra dig från att ta åt dig om det är det du känner för.

Personligen tycker jag att historien om Joseph Smith och mormonkyrkan är sensationell och spännande. De övergrepp han och hans anhängare utsattes för var oerhörda. Lynchjustis är ju som bekant en gammal amerikans specialitet so levt vidare långt in i våra dagar.

Jag har för övrigt nära och mycket personlig erfarenhet av flera kristna samfund. Och är det nåt jag lärt mig därifrån så är det den totala paranoja så många visar så fort det skrivs det minsta  om dem. Man försöker alltid se den värsta tänkbara konspirationen bakom allt. Trots decennier i den här branschen har jag aldrig lyckats fatta varför.

Jag har exempelvis aldrig blivit så utskälld som när jag skrev en artikelserie här i Aftonbladet om Jesu tre sista dagar i livet. Jag hade tagit uppgiften på största allvar. Alla citat var exakta och från Bibeln och storyn följde evangeliernas i minsta detalj. Tidningen Dagen intervjuade mig på första sidan, jag blev erbjuden att medverka i böcker i religionskunskap – och flera hundra mejlskrivare garanterade mig en hedersplats i helvetet – jag hade bland annat begått dödssynden att skriva "sista natten med gänget var ingen munter tillställning."

Så det var som vanligt "evil is in the eye of the beholder."


Gud fred och kör försiktigt


Svante L


Svante Liden


svante.liden@aftonbladet.se

Phone: +46 (0)70 525 21 95 (cell)

+ 46 (0)8 - 725 2000


18 jan 2012 kl. 08.49 skrev Olsson, Gunilla:


Tack för svar och det var ju skönt att höra att mormoner inte gjort dig något.

Lite lustigt dock att Romney inte i första hand är mormon i dina ögon utan att det är på helt andra grunder du ogillar honom. Hade varit väldigt mycket mer intressant att läsa om det. Hade nog gjort för en sakligare artikel också då det i mycket större utsträckning har att göra med hans kandidatur. Mormoner är nämligen inte en homogen grupp som alla sluter upp bakom hans politik.

Jag står nog fast vid att uttrycken är nedvärderande och anser inte att det är något som i detta fallet ligger i betraktarens ögon. Det är svårt att inte se uttryck som ”väloljad käft” och dylikt som värdeladdade. Tror faktiskt inte en sekund på att du som arbetar med språk som ditt främsta vapen inte är helt medveten om det.

Jag inser att du inte delar min trosuppfattning och det kunde jag helt allvarligt inte bry mig mindre om. Jag tycker dock att det blir komiskt när du direkt börjar redogöra för paranoia, konspirationsteorier och tidigare utskällningar i ämnet.

Om du på något vis uppfattat mitt tidigare mail som en utskällning så har du lyckats med konststycket att ha känsligare tår än Marcus Birro och Björn Ranelid sammantaget. Om det inte var så du menade så förstår jag faktiskt inte vad det har med saken att göra överhuvudtaget hur andra kristna reagerat på tidigare artiklar. Jag representerar ingen annan kristen eller mormon än mig själv och tycker nog att jag bemödade mig med att hålla en hövlig ton, foliehatt äger jag ingen.

Vi verkar överens om att historien om Joseph Smith och mormonkyrkan är sensationell även om vi drar helt olika slutsatser därav. Men faktum kvarstår att din text är oerhört förenklande och ett försök att göra sig lustig över någons livsåskådning, någon som du enligt egen utsago egentligen ogillar på helt andra grunder. Den saknar helt relevans för diskussionen om primärvalet så länge man inte tänker göra en liknande studie av övriga kandidaters livsåskådningar.

Jag är varken ute efter eller förväntar mig en ursäkt, vore trevligt om du inte helt förolämpade min intelligens genom att låtsas oförstående inför min kritik dock.

Jag önskar dig bättre lycka med din nästa text.

Mvh Gunilla


 

Tack för svar.

Vi skulle nog kunna hålla på hur länge som helst med det här om vi inte också hade annat för oss här i livet.

Jag tror nog att jag är mer hårdhudad än Birro och Ranelid; jag känner mig inte särskilt utskälld.

Din ton är hövlig, men barsk. Sånt respekterar jag.

 Vad jag menade var bara att alltid, undantagslöst, när jag skrivit om något som har med olika trosuppfattningar att göra så har det tagit hus i helvete. På något sätt är det som väldigt många utgår från att syftet alltid är sinistert och att man läser in mer och annat i det skrivna än vad som faktiskt finns där.

Vad gäller de andra kandidaternas och deras anhängares trosuppfattningar så har vi skrivit en hel del om det också, inte för att vi vill göra oss lustiga över dem utan därför att den amerikanska synen på Gud, Familjen, aborter och Homosexuella är tämligen exotisk och obegriplig för oss sekulariserade socialistsvenskar.

Inte för att det har något med saken att göra, men jag har haft anledning att skriva en hel del om Nordkoreas hädangångne Käre Ledare Kim Jong Il och hans store Efterträdare.

Det borde jag inte heller ha gjort, då blev jag också idiotförklarad fast av helt andra orsaker.

Det är inte lätt att spela klarinett.

Jag har skrivit över 5 000 artiklar i Aftonbladet och nu ska jag sätta papper i maskin och skriva en till.


Wish me luck!


Bästa hälsningar


Svante L

Svante Liden


svante.liden@aftonbladet.se

Phone: +46 (0)70 525 21 95 (cell)

+ 46 (0)8 - 725 2000















 
 
Ingen bild

Jonas A

19 januari 2012 14:36

Hej Gunilla!

Intressant med din ordväxling med Svante! Den syns inte så bra här på bloggen dock, texten blir suddig och oläsbar i många delar. Jag skulle gärna läsa det han skriver, kan du lägga upp den igen så den syns bättre, eller lägga upp den någon annanstans? Ha det bra!

Jonas Alatalo

 
Ingen bild

Lena

20 januari 2012 20:17

Kära Gunilla, du är så där fantastiskt välformulerad som jag trodde att jag var när jag var 18 men aldrig blev. Fortätt skriva!

 
Anja Olergård

Anja Olergård

20 januari 2012 22:06

Folkets jubel, Gunilla! Ditt andra mail var -- som vi sportfånar säger :) -- en fet smasch. Som gick över huvudet på honom.

http://ueberserioest.blogspot.com

 
Ingen bild

Magnus Ifver

24 januari 2012 12:25

Det vore intressant att diskutera lite med dig / Magnus

Gunilla Olsson

24 januari 2012 12:45

Jasså? Vad vill du diskutera? Jag har en känsla av att det skulle visa sig rätt lönlöst för oss båda.

 
Ingen bild

Magnus Ifver

24 januari 2012 17:40

Sådär skulle ingen kristen svara. Det är ingen biblisk uppmaning. Är andlig sanning en subjektiv sanning som vi inte kan veta något om?

 
Ingen bild

plastsyrra L

25 januari 2012 22:40

Tack Gunilla! Jag gillar att ha dig på mitt lag! Det känns så tryggt och roligt!

 
Ingen bild

Jennifer

22 februari 2012 21:14

Jag har länge tyckt det är tydligt att svensken i gemen, som anser sig vara väldigt tolerant och fördomsfri, egentligen bara har fördomar mot andra grupper än de traditionella". Min dotters lärare i högstadiet höll med om detta och sa träffande: "Sverige tror sig vara världsledande i filosofi". Och i insikt, intelligens och tolerans också . . .

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Gunilla Olsson - 24 juni 2013 21:34


    Min mor ringde mig upprörd med detta nyhetstips och bad mig blogga. Jag får emellanåt tips liknande detta men skriver helst när jag själv reagerat på något. Kunde inte riktigt blunda för detta dock då idiotin är så hög att jag bara vill skri...

Av Gunilla Olsson - 22 maj 2013 20:34

Tidig fredag morgon bär det av med ett gäng kunder och Microsoft till Cannes och rivieran. Ja jag vet att det ösregnar där för tillfället, men det är lite så Universum och jag jobbar. Ber om ursäkt för det alla jag reser med! Sjukt trevligt ska det b...

Av Gunilla Olsson - 6 maj 2013 22:28

Tittar ni extra noga när ni ser mig nästa gång, ja ni kanske tom behöver kisa, så kanske ni ser aning till ett färgskifte i mitt hår.   Tanken var att förändringen skulle bli dramatisk och få er alla att vända på huvudet och överösa mig med kompl...

Av Gunilla Olsson - 2 maj 2013 22:40


Jag minns vilken chock det var 7 september 2011 när nyheterna kablades ut att Stefan Liv tillsammans med sina lagkamrater omkommit i en flygolycka. Vilken oerhörd tragedi. Trots att jag inte kände Stefan personligen, utan bara likt alla andra som rör...

Av Gunilla Olsson - 2 maj 2013 22:27

Kära läsare. 23e Januari antog jag utmaningen att vara med i #blogg100 och skriva ett inlägg om dagen i 100 dagar. Idag 2a maj är utmaningen avklarad och jag skriver mitt 100e inlägg.   Det har varit kul att blåsa liv i den här bloggen igen även ...

Skapa flashcards