Direktlänk till inlägg 17 augusti 2011
Det var ingen medveten plan att ta semester från bloggandet under semestern. Det råkade visst bara bli så. För mycket folk omkring stimulerar inte mitt skrivande är kunskapen jag tar med mig.
Jag har också upptäckt att jag förhåller mig till bloggandet som mycket annat i livet. När jag inte utövat det på ett tag tycks det mig omöjligt att jag en gång ens visste hur man gjorde.
Varje gång jag skulle tillbaks till läraryrket efter lov eller ens några sjukdagar hade jag en obeskrivlig obehagskänsla i hela kroppen. Det faktum att jag skulle ställa mig framför 30 st 15-åringar och på något vis få dem att lyssna på mig var ju skrattretande.
30 mot 1 det säger sig självt att jag skulle vara chanslös. Det var bara en tidsfråga tills de kom på det också. Nog för att de inte alltid gav mig anledning att ha höga tankar om deras intelligens, men nog var de smarta nog att upptäcka att makten egentligen låg hos dem.
Den där känslan gick över så fort jag stod vid min kateder igen. Instinktivt visste jag precis hur jag skulle ta kommandot i klassrummet och på så vis ligga steget före och slippa maktkampen, men underskatta inte modet det alltid krävde.
Nu utövar jag samma mod och publicerar denna morgon denna meta-text. Förhoppningsvis visar den att ni fortfarande står på min sida kära läsare och inläggen kan dugga på i vanlig takt igen.
Tidig fredag morgon bär det av med ett gäng kunder och Microsoft till Cannes och rivieran. Ja jag vet att det ösregnar där för tillfället, men det är lite så Universum och jag jobbar. Ber om ursäkt för det alla jag reser med! Sjukt trevligt ska det b...
Tittar ni extra noga när ni ser mig nästa gång, ja ni kanske tom behöver kisa, så kanske ni ser aning till ett färgskifte i mitt hår. Tanken var att förändringen skulle bli dramatisk och få er alla att vända på huvudet och överösa mig med kompl...
Kära läsare. 23e Januari antog jag utmaningen att vara med i #blogg100 och skriva ett inlägg om dagen i 100 dagar. Idag 2a maj är utmaningen avklarad och jag skriver mitt 100e inlägg. Det har varit kul att blåsa liv i den här bloggen igen även ...