Efter att varje dag sitta på samma buss och sen gå in i samma byggnad är det svårt att inte börja hälsa på några av de 240 kollegor som sitter i samma hus men på helt andra avdelningar. 

Problemet blir när den man av en händelse börjar småprata med som hastigast presenterar sig utan att man uppfattar namnet. Om man sen fortsätter att småprata med samma person. Lär sig saker som att hon har två barn, att hennes syster har en kolonilott där hon spenderar helgen ibland, att hon en gång i tiden var lärare och annan information av den mer privata karaktären. Då uppstår tillslut liksom inget läge där man på ett snyggt sätt kan fråga "du vad heter du nu igen?"

När hon dessutom flitigt och artigt använder ens eget namn vid tilltal förlorar det liksom sin charm att klämkäckt slänga ur sig ett "hej du" tillslut. Socialt har jag målat in mig i ett hörn.

Ungefär där befinner jag mig för tillfället.

 

Cecilia

12 juli 2011 14:05

Äsch, ta och blotta dig nu - fråga vad hon heter!! Skyll på vad som helst, alzheimers light eller solsting...

http://alltjagskullevilja.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    Min mor ringde mig upprörd med detta nyhetstips och bad mig blogga. Jag får emellanåt tips liknande detta men skriver helst när jag själv reagerat på något. Kunde inte riktigt blunda för detta dock då idiotin är så hög att jag bara vill skri...

Tidig fredag morgon bär det av med ett gäng kunder och Microsoft till Cannes och rivieran. Ja jag vet att det ösregnar där för tillfället, men det är lite så Universum och jag jobbar. Ber om ursäkt för det alla jag reser med! Sjukt trevligt ska det b...

Tittar ni extra noga när ni ser mig nästa gång, ja ni kanske tom behöver kisa, så kanske ni ser aning till ett färgskifte i mitt hår.   Tanken var att förändringen skulle bli dramatisk och få er alla att vända på huvudet och överösa mig med kompl...

Jag minns vilken chock det var 7 september 2011 när nyheterna kablades ut att Stefan Liv tillsammans med sina lagkamrater omkommit i en flygolycka. Vilken oerhörd tragedi. Trots att jag inte kände Stefan personligen, utan bara likt alla andra som rör...

Kära läsare. 23e Januari antog jag utmaningen att vara med i #blogg100 och skriva ett inlägg om dagen i 100 dagar. Idag 2a maj är utmaningen avklarad och jag skriver mitt 100e inlägg.   Det har varit kul att blåsa liv i den här bloggen igen även ...