Igår tog jag och min vän M vara på dagens sista soltimmar genom att sätta oss på en uteservering på Kungsholmen.

En del av det roliga med att gå ut är ju att det alltid är betydligt mer dramatik vid borden runtomkring. Så även denna gång.

Sällskapet brevid oss bestod av 2 riktiga stekare och deras sällskap. Det framgick inte riktigt om det var flickvänner eller mer av en avslappnad dejt. Oavsett vilket så verkade de ha en trevlig middag. Tills att notan kom in.

En av killarna gjorde mycket tydligt att han tänkte ta hand om hela. Han behövde inget säga. Hans kroppspråk när han tog notan ur servitrisens hand och sen la fram sitt kort tillgängligt på bordets kant i väntan på att hon skulle komma tillbaks med en handportal gjorde det hela tydligt nog. Så tydligt att det inte gick att låta bli att uppfatta det även vid bordet brevid.

Han såg mycket nöjd ut med sig själv där han satt i solen. Vad han kanske hade märkt om han inte var för upptagen med sin egna generositet är att hans sällskap betydligt mer diskret gjorde sig redo även hon. Hon fipplade med ett läppglans i handväskan och kunde samtidigt obemärkt få fram sitt kort.

När servitrisen väl kom tillbaks och killen snabbare än Lucky Luke lyfte sitt kort blev han mer än förvånad då hans sällskap trots detta hann fram med sitt först.

I rättvisans namn ska påpekas att hon satt närmre servitrisen. Resultatet blev ett föga smickrande tjafs kring bordet som slutade med att tjejen puttade servitrisen utom räckhåll för killen med kortet som brände i handen och servitrisen tvingades istället använda hennes.

Tjejen såg mer än nöjd ut när hon tryckte in sin kod och godkände beloppet. Killen såg ofantligt tillintetgjord ut och sköt blickar som kunde döda.

Jag kunde inte låta bli att tycka lite synd om honom. Det var uppenbart att det var mer än hans manlighet klarade av. Jag övervägde till och med att erbjuda honom att ta vår nota istället. Den var inte tillnärmelsevis lika stor och prestigefull men kunde åtminstone ha givit lite upprättelse.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    Min mor ringde mig upprörd med detta nyhetstips och bad mig blogga. Jag får emellanåt tips liknande detta men skriver helst när jag själv reagerat på något. Kunde inte riktigt blunda för detta dock då idiotin är så hög att jag bara vill skri...

Tidig fredag morgon bär det av med ett gäng kunder och Microsoft till Cannes och rivieran. Ja jag vet att det ösregnar där för tillfället, men det är lite så Universum och jag jobbar. Ber om ursäkt för det alla jag reser med! Sjukt trevligt ska det b...

Tittar ni extra noga när ni ser mig nästa gång, ja ni kanske tom behöver kisa, så kanske ni ser aning till ett färgskifte i mitt hår.   Tanken var att förändringen skulle bli dramatisk och få er alla att vända på huvudet och överösa mig med kompl...

Jag minns vilken chock det var 7 september 2011 när nyheterna kablades ut att Stefan Liv tillsammans med sina lagkamrater omkommit i en flygolycka. Vilken oerhörd tragedi. Trots att jag inte kände Stefan personligen, utan bara likt alla andra som rör...

Kära läsare. 23e Januari antog jag utmaningen att vara med i #blogg100 och skriva ett inlägg om dagen i 100 dagar. Idag 2a maj är utmaningen avklarad och jag skriver mitt 100e inlägg.   Det har varit kul att blåsa liv i den här bloggen igen även ...