Alla inlägg under maj 2011

Av Gunilla Olsson - 16 maj 2011 08:10

Idag dök det upp ett nytt ord i mitt Metro-horoskop. Mitt ordförråd är hyfsat stort, inte alltid i användande men åtminstone i förståelse. Här stod jag rådlös utan minsta aning om betydelse.


Jag ser tydligen ut "att kunna få en ganska NÄRIG dag"


 

En snabb google-sökning resulterade i ovanstående.


Ja då förstår jag vad närig betyder, men är nog än mer konfunderad.


Min dag ska vara girig och snål. Inte jag, utan min dag. Jag vet inte vad det är den inte tänker dela med sig av till mig, men jag är redan lite upprörd över dess själviskhet!


Av Gunilla Olsson - 15 maj 2011 10:03

Det har pågått i flera år. Det får räcka nu! Det spelar ingen roll vad min vän K gör med sitt hår. Det finns alltid någon kändis som måste apa efter.


Ni minns hur jag visade hur Danny snott stilen rätt av. 


 



Det var uppenbarligen bara början.


Danmark nöjde sig inte med snodd låt utan sångaren hade även han sneglat på K.


         


Men värst får väl ändå anses vara penntrollen från Irland. Så taskigt att marknadsföra sig som tvillingar och helt utelämna sin bortglömda trillingsyster och inspirationskälla. 


 


Det får räcka nu. Det är K:s tur att stå i rampljuset, inte bara hennes efterapare!

Av Gunilla Olsson - 15 maj 2011 09:03

Nyss uppstigen och min vana trogen bäddade jag sängen i samma stund som jag klev ur den. Det är enda sättet det kommer att ske.


Kan inte låta bli att ifrågasätta denna vana hos mig själv. Jag vet att hela lägenheten känns aningen ostädad när den är obäddad och då trivs jag inte riktigt, men framförallt vill jag kunna släppa in någon spontant här utan att det känns stökigt.


Ska sanningen fram vet jag ju att det inte kommer vara någon annan än jag här idag. Vanliga dagar går jag ju upp, åker till jobbet, kommer hem tidigast 18:15 och har några timmar efter middag innan det är dags för sängen igen.


Hittar jag på något med vänner på en vardag sker det oftast på stan och då är jag väl hemma vid 22-23 och ska strax lägga mig.


Åtminstone uppskattningsvis 75% av dessa bäddningar medför inget annat än att min säng är bäddad när jag är iväg hela dagen och sen måste bäddas upp när jag ska lägga mig. 


Ändå slutar jag inte med denna vana. På något vis tror och hoppas jag att bra småvanor kan få en att få tid att få ordning på större mer avgörande vanor.


Men vad vet jag, eventuellt är det precis tvärtom. Det är alla dessa små-måsten som hindrar en från det man egentligen borde fokusera på. 

Av Gunilla Olsson - 15 maj 2011 01:28

Lämnade min telefon obevakad på ett bord. Jag borde ha vetat bättre när mina bröder befann sig i närheten. Resultatet blev detta:


Det är min första så kallade "frape". Ett gräsligt ord jag vet, men får använda det i brist på bättre. En väldigt harmlös sådan, så jag tänker inte lägga någon tid på att lokalisera skyldig bror.


Däremot kan jag inte låta bli att fundera över reaktionerna. Snälla rara vänner, det här borde ni väl ändå kunna genomskåda? Nog för att jag höll på Eric ikväll men någon fantast är jag väl knappast. 


Dessutom anser jag mig nog ha bevisat att jag åtminstone är normalbegåvad vid ett antal tillfällen. Det borde medföra att ni förutsätter att jag förstår ett så enkelt koncept som att man inte får rösta på sitt egna land. Skärpning, upp på tå, tagga till, vakna nu. Välj uttryck efter smak. 


Men visst är vi väl glada för Erics skull!?

Av Gunilla Olsson - 14 maj 2011 16:55

Den går på 4an just i detta nu och jag vet att jag har sett den. Jag vet att jag har sett den mer än en gång. Jag såg den en första gång och fascinerades över hur icke-minnesvärd den var. Jag tror att jag redan på väg ut ur salongen helt hade glömt vad den handlade om.


Det var anledningen till att jag såg om den. Det kändes som att jag de facto aldrig hade sett den. Det kändes så overkligt att jag var tvungen att försöka igen. Jag har ett rätt bra minne och särskilt bildminne men att se den igen var att se den för första gången.


Sen dess har jag sett den flimra förbi i TV-tablån ett antal gånger. Säkert sett en halvtimme där och en halvtimme här då och då. Men skulle du fråga mig kan jag fortfarande inte för mitt liv återge vad den handlar om.


Finns det ett pris för världens plattaste och mest obemärkta filmupplevelse så tycker jag att den borde vinna. Det skulle ju dock kräva att någon minns den väl nog för att nominera den. Det är nog där hela konceptet faller. 

Av Gunilla Olsson - 14 maj 2011 10:32

Min syster berättade igår hur hennes äldsta dotter (snart 7år) suttit och hoppats på att Eric Saade skulle åka ur i semi-finalen i veckan. Alla kompisar, kusiner och speciellt hennes lillasyster hoppades naturligtvis det motsatta och då är det roligare att välja en annan väg. Hon är helt enkelt sin pappas dotter.


Jag kunde inte låta bli att dra parallellen till en av mina bästa vänner som av någon magisk anledning valt att gå emot resten av världen och förälska sig i landet Finland. Samma vän ringde jag sen sent igår kväll och mycket riktigt satt hon då och skrev detta hyllningsinlägg  http://kooostyvarforinte.blogspot.com/2011/05/jag-har-ett-problem.html?spref=fb 


Jag ber om ursäkt till känsliga läsare. Även jag chockerades av saker i detta inlägg och jag har då känt henne i hela mitt liv och trodde att jag visste det mesta.


Visst är det lite spännande när människor väljer att försaka en egen åsikt för det stora nöjet av en anti-åsikt? Min vän likt jag har starka åsikter om mycket. För det allra mesta är vi väldigt överens men när vi inte är det kan vi oftast motivera våra meningsskiljaktigheter.


Men sen plötsligt händer det, hon bryr sig egentligen inte jättemycket om något och då är det roligare att forma en stark anti-åsikt än att bara haka på den generellt accepterade-åsikten. Likt min systerdotter inte vara för något utan emot. 


Jag stöter på dessa anti-människor lite här och var i mitt liv och de är en fascinerande art.


Själv hejar jag på Saade ikväll, av den enkla anledningen att jag egentligen inte bryr mig och då kan jag likaväl heja på Sverige och framförallt på syskonbarnens favorit.


Imorgon hejar jag helt klart på Sverige, just för att jag bryr mig. Det är ett land jag har många åsikter om, men ändock mitt land. 


Min vän förutspådde igårkväll att det här är början på ett bloggkrig. En lockande tanke men konfliktfega jag bävar nog lite. Läge för Birgit Friggebos favorit "We shall overcome"?




Av Gunilla Olsson - 13 maj 2011 15:51

Det är ett välkänt faktum att det är lätt att tonen i mail blir väl skojfrisk och djärv. Man tar ut svängarna aningen mer än vad man skulle göra i ett vanligt samtal.


Det är oftast helt ok att balansera lite på den gränsen. Avståndet gör att det tar ett tag innan man tvingas se personen i ögonen och då har mycket mediebrus passerat sen dess och effekten är avsevärt dämpad.


Undantaget är när du mailar kollegor som sitter tillräckligt nära för att faktiskt synas bara man tittar bortom sin egna skärm.


Min chef gick precis förbi och vi båda skrattade lite generat och skakade på huvudet innan vi snabbt tittade bort. Vår senaste mailväxling kunde inte kommenteras mer än så.

Av Gunilla Olsson - 13 maj 2011 10:34

På jobbet finns alltid dessa i "mat på jobbet"-kylarna.


 

De är dessvärre så goda att de lätt inbjuder till överkonsumtion. Det är bäst att hålla sig borta från Råsunda då jag med all sannolikhet skulle testa positivt i ett drogtest. Eller är det bara vallmofrön och ofrivilliga kokain-intag som ger sådana utslag?

Skapa flashcards