Direktlänk till inlägg 8 februari 2011
Året är 1997. Jag och M-L drar upp volymen på Mtv och dansar tills vi slår huvudet i snedtaket i vår minimala vindsvåning. ”Han är bara såå snygg” Vi älskar tonerna, bandet och framförallt frontpersonen Jarvis Cocker.
Jag pratar naturligtvis om PULP. Detta band vars låtar snabbt för mig tillbaks till mina gymnasieår i den där vindsvåningen.
För bara några månader sen hade jag samma nostalgi-rush när Suede spelade på Cirkus och jag, tillsammans med min äldsta bästa barndomsvän K, fick se Brett Anderson och resten av bandet briljera. Det var nervöst innan. Så mycket hängde på den där spelningen. En besvikelse skulle ta skimret av många lyckliga år och lämna mig mycket tommare än när jag gick dit. Besvikelsen uteblev dock. Jag njöt av tidskapseln och magin i musiken samt mina minnen förknippade med den.
Vågar jag utmana ödet två gånger? Nu kommer PULP till Way out West i sommar. Vilken grej att få se även dem live. Att erbjudas ännu en resa i tiden. Men jag är ju för gammal för festival! Det är ju den där studsiga tjejen från 1997 som borde få vara där! Vad hennes avdankade 2011-version bestämmer sig för att göra återstår att se.
Tidig fredag morgon bär det av med ett gäng kunder och Microsoft till Cannes och rivieran. Ja jag vet att det ösregnar där för tillfället, men det är lite så Universum och jag jobbar. Ber om ursäkt för det alla jag reser med! Sjukt trevligt ska det b...
Tittar ni extra noga när ni ser mig nästa gång, ja ni kanske tom behöver kisa, så kanske ni ser aning till ett färgskifte i mitt hår. Tanken var att förändringen skulle bli dramatisk och få er alla att vända på huvudet och överösa mig med kompl...
Kära läsare. 23e Januari antog jag utmaningen att vara med i #blogg100 och skriva ett inlägg om dagen i 100 dagar. Idag 2a maj är utmaningen avklarad och jag skriver mitt 100e inlägg. Det har varit kul att blåsa liv i den här bloggen igen även ...