Direktlänk till inlägg 7 februari 2011
Jag lider med den unga mannen som lånat syrrans eller flickvännens rosa resväska i hårdplast och generat drog den genom folkmassan på t-centralen imorse.
Han såg ytterst obekväm ut med väskan som sådan, men det hela blev antagligen inte bättre av att hjulen på den kvittrade högljutt så att det ekade i hela gången från t-bana mot centralstationen. Ja ni läste rätt, de varken knarrade eller gnisslade, de kvittrade.
Hade jag varit bättre bevandrad i ornitologi och fågelläten hade jag kanske kunnat ge en mer träffande beskrivning. Det lät som en kör av sådana där fåglar som man vill kasta stenar på när de låter genom rutan allt för tidigt en lördagsmorgon.
Tidig fredag morgon bär det av med ett gäng kunder och Microsoft till Cannes och rivieran. Ja jag vet att det ösregnar där för tillfället, men det är lite så Universum och jag jobbar. Ber om ursäkt för det alla jag reser med! Sjukt trevligt ska det b...
Tittar ni extra noga när ni ser mig nästa gång, ja ni kanske tom behöver kisa, så kanske ni ser aning till ett färgskifte i mitt hår. Tanken var att förändringen skulle bli dramatisk och få er alla att vända på huvudet och överösa mig med kompl...
Kära läsare. 23e Januari antog jag utmaningen att vara med i #blogg100 och skriva ett inlägg om dagen i 100 dagar. Idag 2a maj är utmaningen avklarad och jag skriver mitt 100e inlägg. Det har varit kul att blåsa liv i den här bloggen igen även ...